INDONESIEN
Jag lever, I'm in Bali.
Resan hit var garanterat det varsta jag vart med om, jag svettades flera liter av radsla och fick tusentals hjartklappningar. Men nu ar jag i alla fall har och har det hur underbart som helst. Jag landade i Denpasar igar klockan 17:35, tog taxi till Suna beach inn hotel har i Kuta for att checka in. Frashte upp mig och sedan gick vi till en restaurang som lag pa stranden, dar det var bord och stolar i en pool, fett coolt. Vi bestallde in mojitos, forratt och varmratt for under 20 australienska dollar, vilket motsvara ca 120 svenska kronor, lika mycket som jag betalar for en mojito inne pa Ivy. Efter mat och dryck fick jag en guidad tur runt Kutas gator utav Erik innan det var laggdags. Idag kakade vi pannkakor, farsk frukt och blaskigt kaffe till frukost har pa hotellet. Sedan gick vi ner till den kritvita stranden med palmer pa tio minuter, bestallde in singa och farsk frukt. Dar lag vi och hade det allmant bra under hela dagen.
Det kanns sa jakla harligt att kunna ga runt i shorts dygnet runt utan att behova frysa. Det ar over 30 grader varmt om dagarna och runt 25 om kvallarna/natterna.
Bali paminner mycket om Thailand. Alla manniskor ar sa otroligt trevliga, snalla och hjalpsamma. Sen finns det ju dock vissa jobbiga forsaljare pa stranden som inte forstar orden "nej tack", och efter att ha behovt saga det 10 ganger vill man ju bara banka de i huvudet. Gatorna ar smutsiga, vagarna ar sma och tranga och det ar svart for bilar att ta sig fram, mopeder finns det daremot gott om. Overallt finns det sma sota stand som saljer sa sjukt mycket fina och haftiga saker. Och det basta av allt ar att precis allting ar sa jakla billigt, jag ar miljonar har borta.
Medans frugan och resten av mina vanner hemma i Sydney ska tillbringa natten pa Ivy ska vi ut och ata middag med Eriks kompisar och sedan testa pa Balis uteliv.
FROM SYDNEY TO DEMPASAR
Imorgon flyger jag till Kuta, Bali. En utav mina sambosar ar dar sa jag ska aka dit for att mota upp honom. Det kanns sa mycket battre och tryggare att veta att man har nagon man kanner sen innan att umgas med, istallet for att vara dar helt ensam och lost. Det ska bli hur kul som helst och jag ar taggad till tusen. Han berattade att vadret ar helt underbart och maten delicious! Annat an kalla Sydney det. Jag ska vara dar i tolv dar, sa jag aker tillbaka till Sydney igen den 2 augusti for en vecka. Sen har jag en till resa bokad den 9 augusti men den berattar jag om da.
Det varsta av allt ar att jag ska aka helt sjalv, alltsa sitta i ett flygplan en massa langa timmar, mitt storsta hatobjekt har i varlden. Flygradd som jag ar och alltid far panik, angest och gratattacker ar skaptisk till om jag kommer overleva denna resa. Jag kan tanka mig att det ar tusen ganger varre att aka helt sjalv nar man ar sa forbaskat radd som jag ar, och inte har nagon som kan trosta mig.
Om jag overlever resan hors vi igen nar jag satt mig i sakert forvar, rakna med eftermiddagen svensk tid imorgon. Annars, ja da ses vi pa den andra sidan!
korean-buffet, exercising and negerballs
Idag gick jag och resten utav master-room ut for lunch. Lily ville att vi skulle testa pa koreansk mat sa det gjorde vi. Jag var val inget stort fan till det men helt okej att ata anda.
Nar vi kom hem moblerade vi om i vardagsrummet for det var ett traningsprogram pa tvn. Sa vi svettades och utforde ett hart pass pa ca 40 minuter.
Darefter tyckte jag vi var valfortjanta av lite negerbullar, sa jag visade mina dolda talager och gjorde de godaste negerballsen ever, vilken klassiker det blev.
Sen vill jag ocksa passa pa att meddela om att Strandbergs tog brons pa foretagsfotbollen forra lordagen. Helt okej anda, det bevisar ju bara hur mycket mitt crew behover mig. Nasta ar gor lill-chefen och coachen come back, vinsten ar var! Rostfria var tippade som vinnare detta aret horde jag.. Shit, vilken myt. Grattis till forlusten Westerlund! Jag ringde pappa lite da och da i lordags, och jag tog ut vinstern i forskott med champagne och jordgubbar pa altanen. Det fanns manga anledningar till att fira denna dagen, sa vi gick till Ivy for mer vinst och seger. 
SOMMARFESTEN 2010
Varenda sista helg i juni (detta aret forsta i juli pga midsommar forra helgen) samlas alla foretagen fran Hallabro och spelar i masterskapen (fotboll) om vem som ska ta guld.
Tidigt pa formiddagen samlas lagen utanfor omkladningsrummet pa Bjorkvallen (Hallabros idrottsplats) for forfest. Kl 14 drar forsta matchen igang och finalen brukar avslutas runt 17-18 tiden. Det brukar vara 8 lag, alla moter alla. Darefter ar mitt lag valkomna hem till mig for att fira med champagne att vi som vanligt tagit guld. Kl 20 samlas alla som deltagit i foretags-fotbollen ater igen pa Bjorkvallen for middag inne i det stora partytaltet. Efter mat, dryck och trevligt sallskap drar trubaduren igang och festen pagar till langt in pa natten.
Sedan jag var sju manader gammal har jag varit dar varenda ar och hejat pa mitt lag, Strandbergs (AB). Jag skulle verkligen gora vad som helst for att fa vara pa Myrstigen 9 nu och snacka taktik med pappa. Och senare under dagen sitta i min brassestol och kolla pa alla andra amator-lag som spelar. Men nar mitt lag kommer in slacks arenan, folk staller sig upp och jublar och vi far skriva autografer hela dagen.
Jag och min storsta konkurrent, Micaela - foretagsdotter till Rostfria har sedan tidig alder, med andra ord redan pa dagis borjade vi catfightas med varandra om vilket lag som var bast och vilket lag som skulle vinna. Jag ser framfor mig att nar vi ar attio ar gamla, jag och Micaela, kommer vi fortfarande sta dar pa Bjorkvallen i Hallabro varenda sista helg i juni och heja pa vara lag sa mycket att lostanderna flyger ut och vi kommer fortfarande att catfightas, men nu med vara rulator(er?).
Jag har haft san hemlangtan den senaste veckan. Mer nu an vad jag hade under jul. Jag vill verkligen hem, NU. Jag vill hem till Sommarfesten. Fotbollen, Strandbergs, gemenskapen, och for att inte glomma att framat natten nar alla har fatt i sig alldeles for manga Skane dansar var och varannan manniska uppe pa borden, gammal som ung. Buggar och sjunger till gamla sommafesten-klassiker. Jag tvingar alltid brorsan Bjorn spela (betala) chokladhjulet med mig tills han inte har nagra pengar kvar, haha stackarn. Men allra mest av allt vill jag hem till sommarfesten for att vara med min fina van, Micaela. For detta ar var dag, din och min. Caroline & Micaela + Strandbergs mot Rostfria = Sommarfesten.
Pappa har lovat att ringa mig efter varenda match for en muntlig rapport. Och jag har laddat upp min mobil med 100 dollar som jag ska slosa bort pa kaxiga sms till Mitchie, tvekar dock pa att 100 kommer att racka. Jag bjuder er alla pa den storsta sommarfesten-klassikern utav de alla, Do you remember when we used to sing?
Sha la la la la la la la la la la te da Sha la la la la la la la la la la te da ... la te da
Kanns tungt att for forsta gangen i mitt liv missa sommarfesten, speciellt iar da det ar 40-ars jubileum. Men tror mig, detta ar bara en engangsgrej, aldrig mer i hela mitt liv kommer jag missa en sommarfest! Mitt crew har lovat att kampa for mina ara trots att jag inte ar narvarande! FORCA STRANDBERGS!
OBS - detta inlagg ska tas med en nypa salt! Halften av det som star stammer inte till 100 procent, men nast intill ;)
